Överlevde även detta nyår!

Jobbade tre nätter i rad, Ola var hemma med hundarna som rapporterades inte vara ett dugg berörda av smällarna och fyverkerierna (Uno är halvdöv och Viggo har sitt berömda järnpsyke..).

Några dagar tidigare for vi ner till Nynäshamn och förkovrade oss med Ola föräldrar och bror. Lika lyckat som alltid!

Det serverades fantastisk mat och generöst med både dryck och gotter. Kycklinggrytan med soltorkade tomater var värdig en kejsare! Och desserten bestod av både fransk chokladtårta OCH cheesecake.....för att inte tala om saffranspannkakan dagen därpå..!

Ola och jag åkte till en loppis och fyndade en bunt vinylskivor för några tior (vad sägs om te.x "Fiesta Brasiliana" med Nico Gomez & his orchestra? Sanslös bossanova från Belgien!). Även ett par hummrar för 29:- stycket slank med hem från ICA.

Dessutom fick vi i gemensam julklapp medel att köpa en hatt- och skohyllor för - tusen tack!

Uno och Viggo skämdes bort med köttbullar i kubik och fick gå promenader i det vackra vinterlandskapet för att sen sova gott på mattan i vardagsrummet...

Åh, vad vi hade trevligt - hoppas att vi ses snart igen!

Åh, vilken härlig julhelg jag har haft!

Efter ett intensivt sprinterlopp på torsdagen för att hinna med det sista, föll slutligen julfriden över Sandkilen. Hundarna var nybadade och glittrade i takt med julgranen, kylskåpet fyllt till bristningsgränsen av allt man kan tänkas vilja ha och lite därtill, glöggdoften låg som en lätt bris i lägenheten och allt var bara...skönt.

Julaftonsmorgon inleddes med frukost i det av mig julpyntade köket, där en miniatyrjulgran traditionsenligt prydde fönstret, Hundarna kalasade på köttbullar (hemrullade, vill jag gärna tillägga) och vi gick sedan ut på en promenad ner till sjön.

Med rödblommiga kinder och två snötäckta hundar pulsade vi tillbaka hemåt för att laga lunch!

Eftersom Ola skulle arbeta på natten gjorde vi ett litet julbord med sill, janssons frestelse, kryddost (åh, ett absolut måste, anser jag!) m.m Under skämt och glam intogs denna måltid som förhöjde husfaders sinne om möjligt ännu mer och raskt därpå beslöts det att det var dags för klapputdelning!

Hundarna fick varsitt nytt koppel och halsband, jag fick en psychedelisk men ack så söt porslinsgris, en film och tatueraren Kat von D's nya bok av Ola.

Han i sin tur fick två böcker (Kafkas "Slottet" och en av Göran Greider" samt en film. Vi blev sedan sittande framför Kalle Anka, även om vi mest ägnade tiden åt att prata och kela med hundarna.

Strax efter 16-tiden kom Far för att skjutsa mig ut till föräldrarhemmet. Hundarna och deras bäddar lastades in, puss-kram-hejdå till Ola och så bar det iväg!

Ute på landet rådde en nästintill sagoaktig stämning; snön glittrade orörd på fälten, skogen var mörk och tung, månen lyste... så vackert!

Hemma väntade Mor med tända ljus i alla fönster och ett gedigert julbord med allt från vännen Agnetas urgoda inlagda sill till goda ostar.

Åh, vad mysigt och gott det var!

Sen Karl-Bertil (alla skrattar på samma ställen varje år...) och ännu en julklappsutdelning! Ola och jag fick muggar med filmmotiv, jag fick årskort på simhallen (hurra!) och cd-skivor av Far och Mor. Tusen tack!

Resten av kvällen ägnades åt nötknäckande, prat, fika och slötittade på film.

Då kylan var ganska påtagligen beslöts det att vi skulle sova alla tre i dubbelsängen. Jag paxade för en ytterkant, Mor lade sig i mitten. Dock vaknade jag regelbundet av mina föräldrars snarkande (Far lite diskret, Mor tröskverket..) samt att Uno och Viggo uttryckte sitt missnöje med att tvingas befinna sig på undervåningen (Uno skällde och Viggo ylade som medhåll). Detta berättar jag inte för att på något sätt förnedra mina föräldrar, tvärt om - det är ju lite roligt och rart på något sätt!

Upp vid 7-tiden för en tidig frukost och sen bar det ut på promenad för mig och Far samt fyra hundar! Rackarns, så hurtiga vi var - även Mor och Rasmus som kom ifatt oss på tillbakavägen!

Efter en tämligen långsam och skön dag så for jag hemåt efter ytterligare en omgång av god mat - åh vilken jul!

Tänk att vi har hunnit med allt!

Åka på Stockholmsmässan i två dagar och hade otroligt roligt (samt var tjusiga), ordna gran och klä densamma, paket, städa, jobba, bada hundar...puh!

Mässan var stor succé! Valpen Rasmus rodde hem juniorklassen med CK och blev sen 5:a bästa hane (konkurrerade med champions - inte illa för en 9-månaders!).

Även Viggos uppfödare Dan Ericsson hade en framgångsrik helg med både labrador (Raglan Nickname) och skotte (GB Ch Brio Inquizitive) som BIR och placerade 3:a och 2:a i respektive grupp. Grattis och hurra!

Idag är Dagen D....då allt som ännu inte är klart ska ordnar inför julen. Mat ska införskaffas, de sista paketen ska slås in, Ola ska förhindras att äta upp de resterande polkagriskäpparna som pryder granen....

Men sen! Då kan inget hindra att julen sänker sig över vårt lilla hem! Då ska vi titta på "It's a Wonderful Life", knäcka nötter i kvadrat och äta alldeles för mycket ischoklad...

En God Jul önskas alla familjemedlemmar och vänner!

Stön...

Snön är förvisso vacker på alla sätt och vis, men måste det vara så mycket av den och, framför allt, måste det komma ännu mer av den?

Pulsade hem från jobbet med huvudvärk och en insikt om att dagen är tämligen full av måsten av typen veckorhandling och annat lika nödvändigt men ack så tråkigt.

Ola sover, så jag kan inte ens spela musik för att förgylla diskandet av traven med tallrikar...suck!

En sak som jag noterat (och chockerats av): människor kan inte stava!

Jag är fullt medveten om att jag själv vänder på ord eller missar någon bokstav, men det är enbart för att jag ofta skriver snabbt och i all hast.

Och självklart finns det ordblinda och personer med svårigheter av allehanda slag, men ingen ska komma och påstå att det just på mitt jobb arbetar 5 dyslektiker...

Te.x ordet "verkar" blir i 7 fall av 10 "värkar", vilket ibland orsakar ganska intressanta meningar..

Jag menar inte att sätta mig själv på höga hästar, men förundras över hur ointresserad många är av att stava korrekt? Ett mysterium för mig...

Nog om det!

I helgen går årets höjdpunkt av stapeln: Stockholms HundMässa! Hurra, hurra - jag har sett fram emot det lika mycket som vid alla tidigare år!

Jag har i princip glömt hur Ola ser ut....

Schemat för hans del har var följande:

Fredag: Vaken natt 21-07

Lördag: Sovande journatt 22-08 (men upp och hjälpa till varannan timme)

Söndag: Hem, äta frukost och sen iväg till Täby för arbete 10-18.30 Hem, kasta i sig middag och sen till nattjobb 21-08....

Han kommer alltså jobba i nästan 1 1/2 dygn i sträck. Jisses!

Men...fro.m måndag så är allting tillbaka till det normala och han kommer "bara" jobba i Norrtälje. Åh, så skönt för honom (och mig..)!

Och då kommer jag att bli såhär glad!

För att inte störa den sovande arbetaren på lördagen, får jag ut på landet till Far för att delta i det traditionsenliga pepparkaksbaket.

Pappa tar detta på stort allvar, gör egen deg en vecka i förväg och klockar gräddningstiden på sekunden...

Vi hade vansinnigt roligt, bakade 138 pepparkakor och prydde varenda en med skållad mandel. Viggo och Uno var med och roade sig med de andra hundarna och sprang i sporrsträck över den snötäckta gården!

För tillfället lever jag och Ola i någon slags märklig hetstillvaro som ingen normal människa egentligen borde orka med. Han arbetar båda natt och dag, är hemma endast ett par timmar varje dygn som uteslutande ägnas åt sovande.

Jag å min sida försöker pussla med hundvaktning, matlådor och allt annat som behövs då knappt någon av ossär hemma på vettiga tider.

Men vid Lucia lugnar det tack och lov ner sig och allt återgår till det normala!

När jag traskade hem från jobbet imorse fick jag motvind och hela ansiktet stelnade....tur att jag såg hyfsat glad ut...

Det är bara en dryg vecka kvar till Stora Stockholmi Älvsjö, numera  Stockholms Hundmässa. Firmafest! Vad sjutton ska jag ha på mig?

"Vaddå?" säger den uppmärksamme läsaren. "Det är ju bara en hundutställning?"

Förvisso ja, men det är också den allra största i landet och man kommer att möta prominenta personer, vänner (och ovänner) och allehanda folk, Detta kräver ett visst mått av uppsnyggning och en tjusig outfit. Jag har suttit på första raden vid BIS-finalerna i princip varje år sen jag var 18 (först insmugglad och så småningom med Presspass) och då a) syns man b) riskerar man att hamna på bild och c) man vill ju inte dra ner helheltsintrycket....

Ny klänning införskaffad via Mor. Postorderföretaget har dock klantat sig och skickat fel plagg! Stor panik!

Mor ringde och drog dom i örat och beordrade fram klänningseländet.

Denna ska tydligen vara skickad med expressleverans nu...it better be!

Vinkade farväl till Ola nyss....han begav sig till sitt nuvarande jobb där han sliter mellan 11 och 17, sen hemåt, hastigt kasta i sig utav mig tillagad mat och sen raskt bege sig till sitt nya jobb där han ska tillbringa hela natten.

Ordet träl har fått en ny innebörd - tack och lov är detta under en begränsad övergångsperiod, sen kommer allting lugna ner sig lagom till Lucia.

Vad ägnar då Ingrid sig åt under en ledig och alena dag?

- Övertar den avsomnade Skottebloggen från Mor. Adventskalender och annat skoj utlovas!

- Pyntar hemmet med allehanda ljusslingor, tomtehanddukar och hyacinter. Bäst att passa på när O inte förmår protestera...

- Promenerar sina hundar. Skotten Viggo älskar snö och kliver gärna ut i de största drivorna tills jag får fiska upp honom då bara ett par öron syns tillslut... Uno däremot är måttligt förtjust och tycker nog att det är ganska skönt att bara ligga i soffan. Jag sympatiserar med båda och försöker hålla en viss balans mellan promenad/soffslöande....

Den senaste månaden har varit fullspäckad av festligheter för Ola och mig:

vi har ätit lunch på Ett Glas med Mor & Far, firat Olas 32-årsdag och blivit bjudna på middag på nyss nämnda etablissemang av hans rara föräldrar (som dessutom medförde presenter till mig i form av diverse olika skottefigurer de hittat på loppisar - stort tack!), varit på goda vänners kalas i Stockholm, haft kalkonmiddag med familjen på Kvarngränd m.m

Dessutom gläds vi åt att Ola fått nytt jobb! Han har rott hem en tjänst som personlig assistent här i Norrtälje - med bättre lön, bättre villkor och inget pendlande. Sicken tur!

Just nu arbetar han dubbelt + går utbildning, men snart så kommer allting ha lugnat ner sig. Vi är jätteglada!

Inte för att tjata om snön, det gör ju så många redan... Men för mig, som är nästintill perverterat förtjust i allt som har med julen att göra, betyder detta vackra vinterlandskap ett startskott för pyntande och fixande här hemma. Vi har hängt upp ljusslingor, en minijulgran i köket, tomtar i fönstren och jag ska införskaffa hyacinter inom kort.

Igår då det var 1:a advent gick jag runt med ett psykopatliknande leende och njöt av att kunna gå loss med pyntet utan att betecknas som en total dåre...

Vi tittade på "The Muppet Christmas Carol" och drack saftglögg till frukosten.

Åh, jag ser fram emot en månads frossande i levande ljus och saffransdoft.

Jag tröttnar aldrig!

Uno med marsvinet Odysseus

Andra nyheter: jag kommer att ta över mammas skotteblogg. Hoppas kunna uppdatera den ofta med fina gamla och nya bilder samt smått & gott ur skottevärldens arkiv.