Åh, vad jag tycker om hösten!

Den kalla, krispiga luften...brandgula löv, svampplockning, varma härliga koftor, vinrött och petrolblått, långa promenader...

Har gått och köpt mig en tweedhatt, en sk. baker boy cap. Den kommer värma gott i höst.

De flesta vet vid det här laget att jag är stark anhängare av idén med ransoneringskort och att jag tycker att det vore nyttigt för alla bortskämda människor med lite kristidsberedskap.

Häromdagen gick vår dammsugarpåse sönder. Ola ville genast gå och köpa en ny. "Trams, dom är svindyra" sa jag och lagade påsen med maskeringstejp. Som ny igen!

Var nere på lördagsloppisen igår igen och kom hem i triumf: för sammanlagt 20 kronor fick jag en porslinshund, en LP-skiva med hits från 1961 ("Pop Music From...1961!" heter den och har ett fantastiskt omslag, se bild) , en liten söt porslinsskål och en oöppnad plåtburk med Sweet Georgia Brown Pomada!

Jag upprepar, allt detta för 20 kronor...

Grattis till kära vännen Helene som idag fyller år!

Varsågod, hoppas detta duger tills jag får tag i den äkta varan för oss att sätta klorna (eller huggtänderna!) i....

Är hemma och är sjuk (igen!), förkylning med värk i kroppen denna gång. Ola är också klen.

Har man som vi ett yrke där man utsätt för massor av människors bacillusker hela tiden så blir det såhär. Vi vägrar göra som de flesta i dessa hysteriska svininfluensetider och tömma Apoteket på handsprit. Visst använder vi det på jobbet enligt reglementet, men många människor har börjat sprita händerna i vardagen - te.x när de tagit i handtag, kundvagnar etc.

Vansinne!

Det leder bara till att händerna blir uttorkade, man tappar den naturliga resistensen mot bakterier och framförallt utvecklar man ett tvångsyndromliknande beteende. Jättebra att överföra på sina barn...

Måste man alltid överdriva så otroligt mycket i allt?

Media har skrämt upp folk att de tappat allt sunt förnuft!

Kroppen kan, med viss hjälp av normal hygien, sköta saker bra på egen hand. Har man glömt bort det?

Nu till något betydligt trevligare. Spenderade helgen nere hos Olas föräldrar där det bjöds på kräftskiva! Fantastiskt mysigt (som alltid).

Man går aldrig hungrig från ett bord hos familjen H.... Hemlagad blåbärspaj, kräftor, ostbricka, peach melbaglass...ett blygsamt urval av allt läckert som vi bjöds på. Hundarna skämdes bort med allehanda godsaker och promenerades på kors och tvärs.

Och det obligatoriska kubbspelet! De yngre mot...de en smula äldre. Vi fick totalstryk med 3-0! Hundarna var entusiastiska åskådare.

TP-spel och diabildsvisning på kvällen (vi skrattade så vi grät åt bilder från Olas barndom - den är ytterst väldokumenterad!).

Ytterligare en underbar helg hos svärföräldrarna - tack!

Historisk dag: jag har just mottagit det första sms:et någonsin från mamma.

Åh, åh, ÅH!

Jag har hittat världens absolut sötaste lilla röda hus! Med lagom stor tomt med ett äppelträd, bärbuskar och utan insyn från vägen.

Ibland letar man inte tillräckligt nära där man redan är....

Dessutom har det stått tomt i flera år. Hur har detta lilla paradis klarat sig utan mig? Undrar om ägarna blir arga om jag kommer dit och tvättar fasaden, bara för mitt eget höga nöjes skull....

Och hur sjutton ska man lyckas övertala Ola att detta är A One Time Opportunity?

Hmmmm, man kan ju alltid hoppas på att han gör bort sig på något sätt så att jag har en rimlig anledning att separera från honom? Och så kan jag flytta in i lilla huset och vill han sen ha mig tillbaka så får han vackert ta och flytta in där med, haha!

OBS, inget allvar i detta! - bara ett stråk av familjen Sigfridssons råa humor..

Ola skulle passa utmärkt som husägare - dessutom har han vid flertalet tillfällen påstått att han älskar att både klippa gräs och skotta snö.

Eftersom den regnat hela dagen så har jag spenderat dagen inomhus tillsammans med mina slöa hundar som ligger och latar sig i varsitt hörn. Har spanat på allehandla sidor på nätet där det säljs inredning till sommarstugor och trädgårdar. Det finns massvis! Så jag frossar hämningslöst i krackelerade blomkrukor med rosor på, vita spetsdukar och skåpknoppar i slitet trä...

MEN...dessa butiker riktar sig till storstadsfolk ska vill piffa till nya sommartorpet! Vi listiga lantisungar vet att samma prylar går att köpa för en tiondel av priset på loppisar runt trakten....!

Har haft en strålande helg! Lördagsbesök i föräldrahemmet på landet. Plockade röda vinbär och hallon tillsammans med pappa. Vinbären ska bli gelé (ljuvligt till kött och potatis med svampsås) och hallon landade fint på dagens frukostfil. Mumma...

Skulle häromdagen ringa vårt telefonbolag för att gnälla om något (i vanlig ordning..). Möttes av en mekanisk inspelad röst som bad mig tala om vad jag ville. Farsen inleddes.....

Akt 1

"Du har ringt till Felia. Vad gäller saken?

"Öh....telefoni?"

"Ursäkta, jag hörde inte. Kan du upprepa?"

"TELEFONI!!!"

(Ola undrar nu vad för stackars människa jag gallskriker åt)

"Ditt samtal kan inte kopplas fram. Var god försök igen senare."

Jag kramar luren och har en åder bred som Themsen bultande i pannan.

Akt 2

"Du har ringt till Felia. Vad gäller saken?

"TELEFONI!!!!"

"Jag behöver veta lite mer. Beskriv ditt ärende"

"Teknik?"

"Ursäkta, jag hörde inte. Kan du upprepa?"

"TEKNIK!!!!!!!"

"Gäller ditt ärende fakturafrågor?"

(Här råkar jag harkla mig.....)

"Ursäkta, jag hörde inte. Kan du upprepa?"

Här får jag ett nervsammanbrott och lägger på luren.

Akt 3

"Du har ringt till Felia. Vad gäller saken?

"TEKNIIIIIK!!"

"Gäller ditt ärende teknisk support?

(Jippie, roboten fattar vad jag menar...Här gäller det att haka på!)

"JAAAAAAAAAAAAAAA!"

*sprak*

"Ditt samtal placeras nu i kö. Vad god dröj."

*sprak*

Ditt samtal kan inte kopplas fram. Vad god försök igen senare:"

Här gav jag upp och lät min mer tålmodige man ta över. Han lyckades mirakulöst nå en riktig människa att fråga på mindre än 10 minuter, vilket måste anses vara nästan rekord i sammanhanget.

Varför har dom inte telefonister längre?

Jag vill inte prata med en robot!

......man fick mötas av denna syn när man klev innanför sin tröskel..