Har slutligen skrivit på och skickat tillbaka anställningsavtalet till jobbet i Norrtälje, så nu är det point of no return.

Gulp...

Men det kommer nog blir bra. Det måste bli bra och det känns så rätt att flytta hem igen att jag inte kan se några alternativ egentligen. Och hur ofta få folk fast tjänst numera? Jag vore en idiot om jag sa nej.

Har taggtråd i magen inför hela karusellen med banker och visningar. Jag som är gröngöling känner mig alldeles vimmelkantig av allt. Och så läser jag skräckhistorier om folk fått nobben av olika idiotanledningar.

Vad jag önskar att man inte vore vuxen...... Tänk den lyckliga tiden då ens största problem var huruvida man skulle bygga en borg eller en helikopter av sitt LEGO.

Dagen till ära: en påminnelse om en mycket bra film...

The Nightmare Before Christmas!

" Följ med till världen där varje helg har sitt eget land...I Halloweenstaden härskar den oberäknelige Jack Skellington, the Pumpking King. Han övervakar skapandet av alla ruskigheter, rysningar och överraskningar som de exporterar till "den riktiga världen" varje år.

Jack tröttnar på rutinerna, men hans liv får en ny mening när han av en slump öppnar dörren till Jullandet. Han blir helsåld och beslutar sig för att ta kontrollen över julen. Med hjälp av sina entusiastiska invånare i Halloweenstaden ger han tomten semester och skapar enligt sin egen mening "en ny förbättrad version av julen".......

Åh, jag har hittat en lägenhet jag vill titta på... en 2:a med klädkammare och balkong, kan det bli bättre?

Det är en riktig Ingrid-lya med skafferi och trägolv..Vill ha...*suck*

Man kan ju alltid titta iallafall?

Bomben briserade inte..men oväsendet höll på till långt efter midnatt och avslutades med ett fasansfullt schlager-marathon som höll på att knäcka mig fullständigt.

Ola kom hem framåt gryningen (studsandes mellan dörrkarmarna) och låg i dvala större delen av söndagen. Jag dammsög sadistiskt under sängarna, ha ha! Släpade ut offret på långpromenad (Olas ansikte matchade den grå himlen....).

Övervägde att ge de festande grannarna fingret när jag passerade dom på vägen hem, men behärskade mig (men en Sigfridsson glömmer aldrig...)

Lagade fars omtalade korvrätt igår med stor framgång. Det smakade precis som när jag var barn, vilken nostalgi!

Skjut mig.

Mina grannar i huset mittemot har fest...högljudd sådan.

Jag har absolut ingenting emot liv och rörelse, det ska märkas att det bor och lever folk i kvarteret.

Med det här slår allt!

Fönstren är öppna på vid gavel, ut strömmar förfärlig musik i form av Carola och annan dynga (självfallet med högljudd allsång också), berusade människor hänger i klasar ur fönstren, glas krossas mot asfalten och samtliga individer är utklädda på olika motbjudande sätt.

Det dånar längs hela gatan och jag hör hur mina grannar förtvivlat dunkar i väggarna i tron om att det är någon i vårt hus som väsnas.

Och de spelar...samma.....jävla....låtar....om..och..om..
igen.

Jga blir sinnessjuk snart!

Har just vinkat av Ola som ska in till staden och slå runt med en likasinnad vän. Hurra, jag har en lördagkväll på egen hand!

Ska ut på en långpromenad med Uno, äta något riktigt gott till middag som jag är ensam om att tycka om (typ lapskojs) och kolla på en miljon avsnitt av Midsomer Murders.

Apropå lapskojs, är det någon förutom jag som äter sånt fortfarande?

Jag kommer vara mina föräldrar evigt tacksam för att vi blev uppfödda på sån mat samt lärde oss laga det också.

Hade lapskojs med mig till jobbet nån kväll för några veckor sen och folk häpnade, visste inte vad det var..

Jag minns att pappa brukade laga en korvrätt som var vansinnigt god. Det var två sorters korv...en stark och en som var grå, tror jag. De mosades och stektes till en gröt (det var godare än det låter!) och serverades med kokt potatis och rödbetor.

Vad kallades det? Är det något farsan uppfann eller är det något etablerat?

Ska försöka återskapa den rätten..

Klarade tentan i Vård- och Omsorgsarbete.

Jaha, då kan jag iallafall stryka en ågrenframkallande sak på listan..

Försökte rensa skallen med en 1 1/2 timmes promenad i dimman (Nynäs har rena London-luften idag, härligt!) men tankarna flöt bara in på Jack The Ripper, ha ha..

Ola fortsätter att vara höjden av hustome. Väcktes imorse av att han kånkade ner utemöblerna, jag hjälpte till med att patetiskt bära på en dyna... Dessutom ska han tydligen åka till IKEA inom kort och införskaffa ny soffa, diverse textilartiklar samt hyllor. Jag är ännu inte tillfrågad, eller så förutsätts det att jag ska med.

Jag häpnar! Undrar om jag törs be honom måla om alla dörrkarmar medans han har ångan uppe?

Och det här är den nya soffan, dock är vår svart eller röd.. Äntligen 3-sits! Slippa trängas! Avtagbar klädsel som går att tvätta, hurra!

(Och jag ryser över det faktum att jag blir.....glad, för att inte säga euforiskt över sånt här)