Undrar hur det skulle låta i burskåpet om marsvin kunde prata människospråk? Vilket kackel det skulle bli.."Öh, du! Låt bli min morot!""Åh, kolla...det bor tjejer där nere..""MIN morot!""Här har jag hittat en spännande frö som jag måste gräva upp""Brudar!""Hörrudu, ta dina löjliga cert och stoppa någonstans!""Hej, ska vi se om vi kan klämma in oss i röret båda två?""Jag är större och ballare än du.""Din mamma var en trebent hamster!""Kan vi inte försöka gå ner till tjejerna?""Blir det inte mat snart? Wh-iiii!"För övrigt: tränade med hantlar och gjorde 150 situps imorse.

Nej, jag har inte dött eller insjuknat i tyfus. Däremot har jag jobbat häcken av mig med dubbla pass, inkallad med kort varsel (sprang till jobbet med frukostmackan i munnen, typ) och samtidigt tampats med det faktum att O har sportlov och därför är hemma hela dagarna. (Läs: är i vägen och stör mina rutiner).Kom på att mina utlovade notiser om träning etc har uteblivit! Slarv, slarv.Lovar att skärpa mig med det.Söndag: Gymträning 1 timme Idag: 50 minuters promenad.Fynd på bokrean hittills:Alias Monster av Sue Russel (om seriemörderskan Aileen Wuornos)Öster Om Eden av John Steinbeck

Tänk vad saker kan svänga..Igår låg jag princip i fosterställning, oförmögen att ta några som helst initiativ. Allt var skit, jag fick inga jobb och hela världen var dum.Idag: chefen ringde imorse och gav mig ett heltidsvik. Hurra!O följde frivilligt med och veckohandlade samt gick ut med Uno. Spledid!Det är städat hemma, to.m spisen är renskrubbad. Jippie!Allt känns genast bättre. Firar med vegetarisk lasagne och Guinness. Italiensk/irländsk crossover när den är som bäst.Trevlig helg!

O ringde från pendeltåget vid 19 och föreslog middag på Källaren Lydias nere på stan. Splendid!Undertecknad skyndade sig att hänga på sig någon trasa (kriterier: helt, rent och framförallt varmt!) och stack sen ner och hoppade på tåget vid vår station. Åkte ner till slutstationen och fiskade upp O som satt i en annan vagn.Det blåste så in i h-lvete! Värmen inne på Lydia var ljuvlig och maten likaså.Festade loss på plankstek med spritsat potatismos, sparris och ratatouille. Glass och Baileys till efterätt. ("Käre Gud i himmlen, jag lovar att träna varje dag nästa vecka".)Nu har O lov i 10 dagar. Hur ska jag stå ut att ha en annan människa som är hemma hela dagarna?När ska jag städa??

Det är så bloody jävla askallt i Nynäs..inte ens hunden vill gå ut. Ska jag sätta upp en pinkränna på balkongen?Marsvinen huttrar i det totalt utkylda köket. Elementet blir bara svagt ljummet därinne, ska ringa vaktis för en koll. Grisarna får extra hö och stärkande havrekross. Deras matte går runt med blå tår och gör inget annat än vrider på elementen, dunkar på handdukstorkarna i badrummet och drar åt otäcka ventiler som släpper in kalluft.Utomhus klistras näsborrarna ihop när man andas in genom näsan. Jag måste dessutom storhandla idag. Hurra! Släpa en miljon kassar hängande på en cykel (det är alltid motvind, ovasett vilket håll man går åt!) i en halv meter snö är inte vad jag har högst på min lista över saker jag vill ägna mig åt.O och jag firar 4 år tillsammans idag.Hur firar man sånt?Jag har noll inspiration.

Roade mig med att tota ihop en för tidig önskelista (det är faktiskt bara 70 dagar tills jag blir 28..):En svart mascaraEn jätteresväska med hjul och handtagAnsiktsbehandlingFotbehandlingSådär
ja! Bara att börja spara, go vänner!Nej, skämt å sido... Nu slipper jag krysta fram några önskningar i slutet av april.

Såhär går det till när mamma och jag ska sätta oss i bilen och köra ner till Nynäs från Norrtälje..Lastar in hö, spån, kassar med prylar, en jättematta, hundar och oss själva i bilen. Bakluckan går inte att stänga. Mor gör en magisk manöver. Luckjäveln går igen.Svänger ut från gården och hinner ungefär en halvmil innan mor kommer på att jag glömt min jacka.Vänder i en livsfarlig u-sväng.Rusar in och hämtar jackan, upptäcker att mina nycklar ligger i fickan på den. Gör ett nytt försök att komma iväg.Gör det obligatoriska stoppet vid Statoilmacken vid södra infarten. Förutom att tanka bunkras alla nödvändiga kolhydrater som krävs för att hålla oss skärpta, någolunda sams och alerta under resan. Iväg!Matar mor med vaniljmunkar. Pratar oavbrutet, säger smädligheter om andra trafikanter och får en gång i minuten hindra lille Gunvald från att tränga sig fram mellan framsätena.I höjd med Solna blir mor inåtvänd (och koncentrerad), jag pratar mer än någonsin. Mor får ett nervsammanbrott. Jag matar henne med persikogodis. M: "Håll truten och tala om vad det står på skylten!"Jag: "Håll truten och tala om vad som står?"M: *vrålar osammanhängande*Jag läser på skylten. M: "Helvete!" *byter fil framför nosen på en långtradare*Jag: "Vi ska ner i den där tunneln."M: *sammanbitet* "Jag vet."Jag: "Den där pilen på skylten kröker sig åt höger, håll koll på det."M: *glosögd och med pulserande tinningar* Jag - vet - det.Jag: "Nu kröker den sig ännu mer.."(får en blick av mor som skulle kunna skära igenom titan)M: *plötsligt* "Läs på skylten! Vad fan står det??? Hjälp!"Ungefär så håller det på tills vi passerat Farsta och kommit ut på motorvägen.Tänk er de i princip hundratals gånger vi rest på utställningar tillsammans, åt alla håll och alla årstider. De stackars ovetande människor som glatt tackat ja till att åka med oss blir i regel väldigt tysta och bleka efter en stund i baksätet, lyssnades på oss två.Vi brukar skynda oss att försäkra att vi inte kommer slå ihjäl varann, vi bara triggar upp oss så vi ska orka med dagen. Passagerarna brukar, kritvita i ansiktet och med flackande blick, bara nicka...

Skickade en spontanansökan till det vårdbolag som numera sköter Nynäshamns sjukhus. Skrev ärligt att jag inte hade en komplett vårdbiträdesutbildning men en kompenserande bred arbetslivserfarenhet och radade sen upp alla områden som jag arbetat inom i social omsorg osv.Fick inom en halvtimme ett svar i smädlig ton där det stog att "om jag valde att vidareutbilda mig till undersköterska eller sjuksköterska så var jag välkommen med en ny ansökan eftersom det är obligatorisk att ha dessa utbildningar för att jobba inom Nynäs Vård."Vaaa??!!Jaha, här har vi en bidragande orsak till att den svenska vården går på knäna: man har rationaliserat bort vårdbiträderna.Förr i tiden fann såna som jag på sjukhus för att utföra enklare uppgifter såsom pottömmning, omplåstring, valla patienterna mellan olika rum, bädda sängar, servera kaffe, svara i telefon m.mDetta ska nu utföras av överkvalificerad personal som samtidigt ska utföra sina egentliga uppgifter, dvs. minst två personers jobb.Helt sjukt!