Fick idag uppdraget att ringa O's A-kassa för att utröna om det är någon idé att vara medlem nu när han studerar.Efter minst 15 minuters telefonkö, diverse vidarekopplingar ("Du ska få tala med min kollega, dröj ett ögonblick) och mera väntan fick jag tillslut tala med en kvinna som med illa dold uttråkan lyssnade på mitt ärende. Hon svarade med en lång utläggning om olika undantagsregler bla bla. Jag försökte bena ut vad det egentligen gällde.Jag: Så du menar att min sambo får betala en avgift som grundar sig på den inkomst han hade för mer än 3 år sedan (tämligen hög, han jobbade natt på fabrik) men sannolikt inte kan få en enda krona i ersättning när han slutat plugga?A-kassan: Ja....alltså...jo, det verkar så.Jag: Men det låter ganska orimligt, tycker jag. Då är det ju ingen idé för honom att vara med?A-kassan(med gnällig kärringröst): Det är ALLTID en god idé att vara med i A-kassan. Det bör man vara.Jag(känner mig som om jag pratar med en döv schimpans): Men. Han. Får. Ju. Ingen. Ersättning. Efter. Studierna.A-kassan: Nej just det.Jag (en sekund från totalt sammanbrott): Då kanske det är bättre om han går med igen när han börjar jobba?A-kassan: Det kan jag inte svara på. Ni får återkomma då!Jag (mellan tänderna, väsandes): Tack så mycket....Sverige är fantastiskt!(Och ja, han har gått ur A-kassan. I ren protest.)

I januari har bloggen Igurt haft 473 unika besökare!!Hur gick det här till?? Den 7 februari får vi tillbaka vår telefon. Tack, Telia. Sverige är fantastiskt!Veckor av byråkratiskt pappersvändande, löjliga turer fram och tillbaka, fullmakter som ska skrivas under i sjutusen exemplar..grrr..hur gör gamlingar och klena människor som inte orkar tjata, kämpa och härja med jättekolosser till företag och myndigheter?

Hemkommen från 22-timmars arbetspass. Naturligtvis inträffar det alltid en massa saker när Yours Truly befinner sig mer än 8 timmar någon annanstans än hemma!Uno fick ont i magen och ägnade större delen av natten åt att pipa och väcka husse för brådskande promenader.Marsvinet Obelix beslöt sig för att störtdyka ner från burskåpet i samband med utfodringen. Infångades kvickt med enhandsfattning av husse! En pytteliten reva på underläppen och ett sargat ego var tack och lov den enda skadan..Snöstorm! Igen!Mysigt om man befinner sig inomhus, men eftersom jag alltid lyckats ha slut på marsvinsmat, mjölk eller något annat så måste jag bege mig ut.På den gamla goda tiden kunde man få sina varor hemkörda för några ören av någon extraknäckande skolpojke med en träkärra (nu snackar vi waaaay back i tiden)...Varför finns inte sånt längre??Nån gång ska jag skriva ner allt jag anser att man ska återinföra resp. lägga ner i samhället.

Åh vad det är jobbigt med folk utan humor och som varken förstår en gnutta ironi eller kan läsa "mellan raderna".Vad tråkigt de måste ha det!Idag längtar jag tillbaka till Norrtälje där jag är född och uppväxt. Känner mig helt bortkopplad från verkligheten här nere; vad gör jag här?Har inget umgänge egentligen förutom svärpäron och ytligt bekanta. Det är väl egentligen bara jobbet och lägenheten som knyter mig hit just nu.Alla intressanta människor (läs: föräldrar, syskon med familjer, vänner) befinner sig knappt 20 mil norröver. Vi gör endast korta och tillfälliga gästspel där uppe och det känns inte så himla kul. Missar ju allt! Syskonbarns uppväxt, att spontanträffa folk när andan faller på, födelsedagar... Tja, O vill ju inget annat än att flytta härifrån.Undrar om han vill utbilda sig till brandman? Såg nyss att de söker ett gäng såna till Norrtälje!Iakttagelse på Arbetsförmedlingens platsbank:Antal barnflickor/hemhjälper som söks i Danderyd/Lidingö: 16Antal dito som söks i Botkyrka: 0.

Ska strax kila till jobbet. Det är ganska skönt att jobba på nätterna, man får ett annat perspektiv på tillvaron och det brukar som regel vara ganska lugnt (läs: man hinner med lätthet läsa minst en Charles Bukowski-roman under ett pass).Höade marsvinen iförd röda högklackade skor!Nej, jag har inte förvandlats till Elizabeth Taylor. För ett par månader sen köpte jag ett par ljuvliga 40-talsskor med klack och t-slejf nere på Röda Korsets affär för 50:-.De passar precis men jag har aldrig lyckats lära mig att gå ordentlig i klackar. Men de är pärlorna är alldeles för söta för att bara ligga i en kartong så nu ska jag lära mig!Bästa sättet är learning by doing. Så hela kvällen har jag haft skorna på mig (kände mig som Christer Lindarw..nej, Lasse Flinkman on drugs)och till min stora förvåning inte snubblat eller brutit benet.Kanske det döljer sig en Dorothy* i mig också?"Wear those ruby slippers and walk down the yellow brick road.."*"Wizard of OZ"

Ni som har jobb, hur gör man för att skaffa sig ett?När jag pratar om jobb menar jag fasta jobb, "tillvidareanställning" som det kallas numera.Visst, tillvaron som timanställd ÄR spännande och utmanande MEN...faktum kvarstår: tryggheten är minimal.Mellan arbetspassen sitter jag och skickar ut jobbansökningar likt löpande bandet i "Tomtens verkstad" på julafton. La-lala-la..lalala..Det verkar finnas vissa kriterier som ständigt återkommer:1) Körkort. (Har inget, alltså går ungefär 50% av de jobb jag är kvalificerad för bort).2) Vårdutbildning. (Är nästintill vårdbiträde, men när och hur ska jag kunna läsa in resterande kurser?)Just nu är frustrationen skyhög. Under min tillvaro som kommunalanställ inom socialförvaltningen har jag upptäckt att det finns massor av människor som inte borde jobba där. De hatar sitt jobb och gör inget för att dölja det, de är hemma för vård av barn typ varannan dag, maskar, gnäller, tjatar om allt - kort sagt: de gör ett dåligt jobb. Men har man fast tjänst inom kommunen är det i princip omöjligt att bli av med den...du verkar kunna bete dig hur som helst. Det som på sin höjd kan hända är att du blir omplacerad, dvs. man flyttar bara runt problemen.Så här är jag! Ge mig ett jobb så ska jag döpa min förstfödde efter er!En intelligen, social och kompetent person i övre 20-årsåldern som inte är rädd för att köra ner händerna i skiten (bokstavligen), löser problem och tar tag i realiteter.Lagar fantastiskt gott kaffe, har dåliga kräkreflexer, är fyskiskt stark och en hejare på att lösa Melodikrysset.Är världsmästare på att sortera journaler, dela medicin i dosetter samt att ringa och härja med Färdtjänsten.

Vad konstigt det är ibland..Det kan vara ganska stilla på jobbfronten, lite ströpass då och då men så - PANG- så väller det in pass och timmar.På onsdag ska jag te.x jobba ett dygn i sträck. Galet.Lilla vita råttan Päron som för någon månad sen var i ganska dålig form mår nu fint. Skönt!Han sitter och ser nöjd ut med fin blank päls och en ganska tjock vit mage och äter kyckling. Det finns inget så sött som råttor när dom äter; de sitter på baktassarna och håller maten med händerna. Ja, jag är av den bestämda uppfattningen att råttor har händer!Dagen ska ägnas åt uppryckning av hemmet, serva en trevlig marsvinsköpare med medicin, steka pannkakor och gå en lång promenad med Uno. Off we go!

Nej då, sommaruppehåll från bloggen kommer det inte att bli!Och så kom snön...i mängder. Kung Bore beslöt sig imorse för att kompensera Nynäshamn för den gröna vintern.Det kräk-snöade! Och jag cyklade till jobbet, vilket gick rätt bra. Men hem var det värre; det hade fyst på! Kom hem, hyfsat välbehållen, bara för att inse att all marsvinsmat inklusive hö var slut. Ut igen i motvinden och snöyran. Lagen om alltings...dåliga timing.Väl hemma lagades Flygande Jakob (smalvariant med minifraiche och minimalt med nötter) och sallad. Mums!Kollade på Little Britain med Uno i knät och marsvinet Kasper som patrullerade fram och tillbaka på vardagsrumsbordet. Totalmys..Just nu önskar jag att jag hade en trave med osedda Midsomer Murders dvd'er att plöja igenom under helgen.Jag vill tweedkavajer med läderarmbågar, tårtfestivaler för att samla in pengar till en nytt klocktorn "and a nice little murder"!